I början av april besiktigade jag jaguaren och den klarade sig med bara en anmärkning på att vindrutetorkaren hade dålig verkan. Något jag i efterhand hade svårt att förstå, eftersom ett däck var kraftigt nedslitet och i så fall borde anmärkts på istället för detta obetydliga lilla fel.Under april slapp jag åtgärder ifrån Arbetsförmedlingen dit jag kallades in först den 9 maj.
Problemen med jaguarens rost i höger bakskärm tvingade mig att lämna in den på lackeringen (första försöket i mars misslyckades då personalen var på semester). Stötfångarfästena visade sig ha vittrat sönder, så jag blev tvungen beställa nya vilket kostade närmare 2000 kronor. Så totalkostnaden blev nästan 4 000 kronor. Dessutom fick jag en hel del arbete på halsen, med att lossa stötfångaren, laga rost i bagageutrymmet och byta fästen, vilket blev besvärligt då skruvarna och muttrarna rostat. Däcken, dubbfria vinterdäck, som var slitna och orsakade att bilen drog åt höger på landsvägen, bytte jag mot fräscha sommardäck efter att ha haft dem i över sex år.
Efter mötet på Arbetsförmedlingen kom jag undan med att söka jobb och gå på en del aktiviteter. Konjunkturen vänder och antalet lediga jobb ökar förmodlingen inte före hösten. Ett regeringsskifte är annars vad jag hoppas på för att allmänt förbättra situationen.
Fredagen den 16 maj åkte jag och min halvbror till ett soligt Norrköping för att titta på en Volvo 164 från 1970. Bilen var i såpass fint skick och gick så bra att min halvbror köpte den för 37 000 kronor av en gatugrillsägare som haft bilen i två år.
