I mitten av januari fortsatte jag renoveringen av huset. Inre hallen, toaletten på nedervåningen och yttre hallen samt trapphustaket målade jag om.
I slutet av januari varslades jag om uppsägning. Jag blev osams med min chef eftersom han försökte säga upp mig av personliga skäl och kontaktade facket. Varslet överklagades och jag blev istället uppsagd på grund av arbetsbrist. Torsdagen den 27 februari gjorde jag min sista arbetsdag i verkstaden jag arbetat i sedan den 28 maj 2018. Den sista månaden blev plågsam och jobbig psykiskt. Situationen på företaget var sådan att det inte fanns tillräckligt med arbete för att sysselsätta mig till 100 procent och det gjorde också att jag ofta inget hade att göra under arbetstid.
Tjejen från Azerbajdzjan som jag bekantat mig med under hösten och vintern hann jag träffa ytterligare två gånger under januari och februari. Hon befinner sig i en mycket besvärlig situation, tvingas jobba svart och saknar uppehållstillstånd och egen bostad och tvingas flytta till olika adresser i Stockholmsområdet. Vår kontakt är numera ytterst sporadisk och hon verkar lida av skräck för Corona-viruset som även drabbat Sverige.
Eftersom jag blev varslad och sedan uppsagd hittade jag på idén att börja jobba svart med trädklippning och trädgårdsarbete och började lägga flygblad i brevlådor. Efter någon vecka började kunderna höra av sig och några jobb har jag hunnit genomföra.
I mitten av mars påbörjade jag ett gigantiskt grävjobb längs nordsidan av fastigheten i syfte att göra en ny infart. Det var mycket besvärligt att gräva bort häckplantor och en stor buske men efter en stor ansträngning lyckades även detta.
På onsdagsmorgonen var jag på en anställningsintervju hos ett säkerhetsföretag i Eskilstuna. De skulle återkomma om någon eller några veckor. Jag hade redan genomgått ett omfattande personlighetstest vilket jag klarat med långt över godkänt resultat.
