I slutet av augusti fick jag inte längre några svar från min flickvän i Italien. Föga anade jag vilken tragisk olyckshändelse hon råkat ut för i sitt hem och att vi aldrig mer skulle talas vid eller ses i det här livet. 2016 är det absolut värsta år jag hittills upplevt. Jag vet inte varför de som älskar mig inte får leva. Först den 12 september fick jag veta att Alessia inte längre fanns i livet. Jag hade skickat ett meddelande till henne den 19 augusti men inte fått något svar. Hon hade fallit i trappor i sitt hem, blivit medvetslös och förts till sjukhus där hon vistats i 20 dagar och slutligen avlidit. Allt jag kunde göra var att skriva till hennes familj och sända blommor till begravningen.
Själv gjorde jag en utflykt till Sundbyholm den 10 september och flyttade in i mitt föräldrahem (som jag ärvt) den 17 september.
