Anställd

I förmiddags skrev jag under kontraktet och är nu anställd av ett bemanningsföretag här i Eskilstuna. Förra veckan fick jag i ett telefonsamtal veta att jag får börja jobba med IT-support hos ett företag i Kungsör. Först får jag genomgå en internutbildning och om jag klarar den så blir jag tillsvidareanställd.

Jag hade gett upp hoppet om det här jobbet efter ett ganska beskt telefonsamtal från rekryteringstjejen på bemanningsföretaget, där det bland annat sades att man bara skulle ta in sex personer och att jag inte var en av dom. Jag blev också ifrågasatt om jag hade någon servicekänsla (vad som nu egentligen skulle ha menats med det?), vilket ytterligare irriterade mig. Tydligen lyckades jag dock svara övertygande på frågan. Vi kom överens om att hon skulle kontakta mig direkt om företaget i Kungsör ville anställa fler. Jag litade dock inte på henne utan kontaktade det andra bemanningsföretaget som rekryterar personal till företaget i fråga och de gick slutligen med på att ta in mig på en intervju. När jag efter att ha fått klart med intervjun mailade rekryteringstjejen på det förstnämnda bemaningsföretaget, tog det inte mer än någon timme innan hon ringde mig och sade att jag skulle bli anställd och att jag inte behövde gå på någon mer intervju och att jag stod överst på deras lista.

Betalningen är låg och min ambition är att komma in på Volvo CE som CNC-operatör. Jag kommer att fortsätta söka jobb, men nu kan jag inom en snar framtid skriva tillbaka ägandet på mina bägge bilar, börja planera inköpet av en tredje, planera en utlandsresa och få en någorlunda normal tillvaro. Jag är inte medveten om hur många jobb jag sökt totalt sen jag började sökandet när jag var 23-24 år gammal, men det kan röra sig om 100-150.

Åkte i grävskopa vid Bälgviken

I morse åkte jag med Volvon först till Hållsta och sedan mot Bälgviken för att lokalisera Sörmlandsleden, gå en promenad och sedan avsluta den med att tända en lägereld och äta korv. Vid Hållsta lyckades jag inte hitta Sörmlandsleden och fortsatte därför mot Bälgviken. Strax innan infarten till Bälgviken fick jag syn på en orange sörmlandsledenskylt. Det fanns ingenstans att parkera bilen då grusvägen som jag svängde in på var smal, så jag bestämde mig för att backa in den bredvid vägen på en plats som verkade jämn och stabil. Men efter att ha börjat fatta misstanke om att allt inte stod rätt till så gjorde jag ett försök att köra loss bilen. Då visade det sig att den satt fast och ju hårdare jag gasade desto mer grävde sig bilen ned i snön och drog sig allt mer åt höger och ned mot diket. I några minuter försökte jag förtvivlat få loss bilen genom att sparka och gräva bort snö och is, men till ingen nytta. Bilen satt fast. Att knuffa loss den var också omöjligt, då det visade sig när jag fått bort snön runt omkring bilen, att jag backat ned i en decimeterdjup grop. Återstod att be någon i lokalbefolkningen om hjälp. När jag vandrat en bit nedför grusvägen mötte jag en äldre kvinna som var ute med sina hundar och hon sade att jag kunde fråga någon som bodde i det tredje huset utefter vägen. Där hade man en traktor med vilken det skulle gå att bogsera loss min bil. Sagt och gjort så gick jag och ringde på dörren i det tredje huset vid vägen. En röd tvåvåningsvilla med en mycket gammal, röd traktor på gården. Efter en stund öppnade en gammal man med en hund, som hälsade på mig, dörren. Efter en kort diskussion erbjöd han sig att åka upp till min bil med traktorn för att se om han kunde hjälpa mig. Jag fick helt enkelt åka i grävskopan medans han körde traktorn till min bil. Väl där så konstaterade vi att det inte fanns någon krok i fronten på Volvon, så därför öppnade vi huven för att kunna fästa en bogserlina någonstans i motorrummet. Det lyckades och efter någon minut hade vi fått loss bilen. Jag kunde fortsätta med bilen mot Bälgviken. Det blev en kortare vandring längs leden, några foton, ett misslyckat försök att tända en lägereld och några kalla korvar innan jag vände tillbaka hemåt.

Styrketräning

Tidigare i januari, då det var rea, köpte jag ett skivstång- och hantelset från Rusta. Sedan två veckor tillbaka har jag styrketränat varannan kväll hemma i lägenheten.

Paketet jag köpte var prisvärt, det innhåller 50 kilo vikter, två hantlar och en skivstång som går att skruva isär. Allt för 799 kronor. Jag har redan märkt skillnad på hur mycket jag orkar lyfta och i kombination med vitamintabletter bör min hälsa och fysiska kondition förbättras avsevärt. Jag har inte varit sjuk sedan i somras, därefter började jag med vitamintabletter och har alltså varit frisk sedan dess.

Lägenheten

Arbetet med min nya lägenhet börjar bli klart. Några detaljer återstår. Här är några bilder av lägenheten som jag tog tidigare i dag.

5-14 januari

De senaste två veckorna har präglats av mina framsteg i rekryteringsprocessen till ett IT-supportjobb som jag i går via telefon fick besked att jag inte får. Jag hade nått det sista steget i processen och åkt till Kungsör på en så kallad Kandidatdag, tisdagen den 11 januari efter att ha pratat på telefon med rekryteringstjejen från bemanningsföretaget och även genomfört ytterligare ett test den 6 januari. En av cheferna på företaget vi skulle hyras ut till hälsade oss välkomna och sade att han hoppades att alla vi kandidater skulle tacka ja till internutbildningen som skulle leda till anställning när bemanningsföretaget skulle kontakta oss senare i veckan. Men torsdagen den 13 januari ringde det alltså från bemanningsföretaget och jag fick veta att företaget nu bara ville anställa sex av de elva kandidaterna och att jag inte var en av dem. Intervjun hade inte gått bra, tyckte jag. Jag hade stakat mig flera gånger och inte haft några svar på vissa följdfrågor. Tjejen som intervjuade mig var betydligt yngre än mig och personkemin mellan oss stämde inte. Så egentligen är jag inte förvånad. Lönen var också väldigt låg och jobbet som sådant intresserar mig inte särskilt mycket, så egentligen är det ingen större förlust.

27 december 2010 - 4 januari 2011

Intervjun onsdagen den 29 december pågick en halvtimme och det kändes som att det gick mediokert. Jag hade inte svar på alla frågor eller snarare följdfrågor och kom inte så väl överens med den unga tjej som håller i rekryteringen. Fortfarande har jag inte fått något besked från bemanningsföretaget om jag är vidare i rekryteringsprocessen eller inte. I går sökte jag ett antal jobb, varav ett är samma jobb fast hos ett annat bemanningsföretag. I dag ringde detta bemanningsföretag upp angående samma jobb som jag intevjuats för tidigare. När de fick reda på att jag finns med i rekryteringsprocessen till IT-supportjobbet fast hos ett annat bemanningsföretag, så ville de att jag skulle höra av mig när jag fått något besked. Helst innan den här veckan är slut. Tydligen är inte jobbet ifråga särskilt populärt, men jag har knappast något val.

Några dagar före julalfton åkte jag till Västerås gratis med studentbuss och gick sedan den långa vägen från högskolan till Bäckby för att köpa nya vinterkängor. Detta visade sig mycket lyckat, då jag fick tag i sådana till kraftigt reducerat pris. Dessvärre hade jag (ofrånkomligen) ett par av mina gamla kängor på mig den här dagen och fick huden avskavd på vänster häl och svår skoskav och blåsor på den andra hälen. Något jag fick lida för i över en vecka efteråt. Fortfarande smärtar det en del när jag går med kängor.

Någon dag före nyårsafton köpte jag ett nytt grafikkort, rekordbilligt på Öhlings Trading i Eskilstuna. Jag betalade bara 409 kronor. En kund skulle ha hämtat kortet, men hade inte dykt upp så jag fick köpa det istället. Normalt sett hade jag köpt grafikkort på MGKData, där jag varit kund sedan 1990-talet, men företaget har dessvärre nyligen gått i konkurs. Nu fungerar i alla fall The Elder Scrolls IV: Oblivion utmärkt på min nya dator.









Nyårsaftonen blev lyckad. Jag spenderade den hos min halvbror i hans nya villa som ligger ute på landet. Därute åt vi middag, drack spetsad glögg, starköl, whisky, cider och mousserande vitt vin och inväntade det nya året med tevetittande och PC-spel.